Publicerat

009. Det sceniska altaroffret

Vad måste en offra som estradpoet?, inleder Nino och Olivia svarar med ett rim! Vi talar alltså om offret, det rituella offret som en handling att göra inför publik – vad uppnår en med det? Förlåtelse? Och kräver konsten ett offer? Nino talar om erkännandet, men var någonstans förlorar en kontrollen, egentligen? Och vad händer i en då? Var hamnar improesi (improviserad poesi) i sammanhanget? Att slå in hemligheter i metaforer ingen förstår, för att få erkänna sitt innersta utan att förlora kontrollen, är det den rätta vägen att gå? Det leder oss till begripligheten och att göra sig förstådd – att vara minoritet, på scen och överallt.

Det blir ett lite kortare avsnitt denna gång, eftersom vi båda ska iväg med spårvagnen!

Länk till intervjun med estradpoeten och psykologen Michael Horvath: http://spraktidningen.se/artiklar/2013/04/slapp-kontrollen-med-improviserad-poesi

Skriv en kommentar