Publicerat

011. Poesins tid och rum

Kära vänner, det är dags för det elfte avsnittet och det är avsnittet ni har längtat efter hela era liv utan att veta om det!

ÄNTLIGEN serverar vi här den definitiva skiljelinjen mellan scenpoesi och bokpoesi!

Olivia blir alldeles till sig och Nino är ett geni, men vi hinner också tala om statyernas hårdhet och osynligheten som gives den upphöjda, Kristian Lundbergs strålande poetik (lästips!), hur en översätter scentext till papperstext samt samtalets oerhörda betydelse för att våga vara intellektuell.

Håll till godo!

P.S. Ninos nya dikt hittar ni här: https://youtu.be/hZgyotE20NI D.S.

Skriv en kommentar